TEXTILATEKNIKER?.... (internt)

Inatt var det svårt att sova ensam, det har gått att blivit som en vana att ha sällskap numera. frös med filt, långt ifrån mysigt var det men sömn fick jag iallafall. Sömnen jag tog igen inför dagens jobb på smartclub. Tog mig upp ganska snabbt, halv 06. Minns inte vad jag åt men jag gjorde mig färdig för att vandra upp till Hampus. Nynnade påvägen upp och kände mig rätt så duktig att jag tog mig ut i kylan, måste ha varit många minus. När jag närmar mig statiol drar jag ur headsetet ur mobilen för att ringa upp kompanjonen. Då dör mobilen, inte så konstigt egentligen (jag kanske kom åt av/på knappen), så jag trycker på den igen. Efter hårt tryckande får jag på den och ska trycka in PIN-koden. Börjar med att trycka in 1an men när jag kommer till 2an blev den stum. Alla knappar går att trycka på utom 2an! Jag behövde en 2a för att komma in på mobilen.. Tiden går och jag känner paniken komma, ingen hampus i dimman och jag söker tröst hos en dam bredvid mig. Frågar hur jag snabbast kan ta mig till Slemmestad. Efter en lång stund känner jag att jag måste göra något, komma sent första dagen på jobbet finns inte så jag kastar mig på en trikk ner till jernbanetorget. Fick igång mobilen snabbt innan den dog och hann få en guide av humper hur jag skulle ta mig till han. Räddaren i nöden, hade aldrigt klarat av att matcha in tiden ensam. Efter att ha betalat en buss i onödan och efter att ha betalt en till stiger jag av vid SmartClub. En orange tröja senare fann man mig på andra våningen (textilavdelningen). Fick knappt någon information om vad jag skulle göra men försökte så gott jag kunde iallfall. Svenskar var det som dominerade på våningen, många vikarier som jag själv. Människorna var trevliga men jobbet ingen höjdare. Iallfall så ska jag jobba på samma ställe imorgon, med JOSSI :D yeyh! Hon blir min backup om något tekniskt skulle gå fel.


nu, sova om ett tag, loy.com

godnatt(e




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0